Skrivet klockan 11:58:06 / datum: 2009-02-11

» 11/2

jag är ett sånt dåligt barnbarn.
jag älskar min mormor så mycket och ser upp till henne.
hon är världens sötaste.
både min morfar, farmor & farfar är döda och jag saknar dom väldigt mycket.
min mormor lever, och bor bara 5 minuter bort ungefär.
ändå så är jag där typ 1 gång i månaden.
hon blir sämre å sämre för varje gång jag träffar henne och vet att hon inte
kommer att leva alltför länge till. hon blir ju 87 år i maj. :)
älskade mormor. från och med nu ska jag försöka träffa dig åtminstonde en gång i veckan.
om så bara en snabbis ibland.



mormor jag ska krama din hand
tills du inte längre kan krama tillbaka
och jag ska hjälpa dig att hitta orden igen
(orden som har gått vilse)

och jag inbillar mig att om jag kramar lite hårdare
kan jag ge dig kraft
kraft som jag egentligen inte har


ibland vill jag bara gömma ansiktet i mina händer
för tårarna känns för starka
men mormor vet du?
varje tår jag gråter symboliserar hoppet

för dig
(mig)



kommer du ihåg när jag var liten
och du lagade alltid mina trasiga byxor
och varje gång jag hade cyklat till dig så tyckte du att jag var duktig
å bjöd mej på fika å så spelade vi kort eller yatzy
det var på den tiden vi var starka mormor


men egentligen spelar det ingen roll att du har tappat bort orden
för en blick säger mer än hundra ord
och mormor i mina ögon har du alltid varit en hjälte


« Namn

« Mejladress {visas ej}

« Bloggadress


Spara uppgifter?

Postat klockan 13:49:11, datum: 2009-02-11
cissi

Jag gråter sönder varje gång du lägger upp den här dikten, den är så fin!

Postat klockan 15:57:51, datum: 2009-02-12
E M M Y

Men gud vilken fin text. Blir helt tårögd!

Trackback